24 augusti 2014

Kulturveckan som var

Veckan som gick var ju Kulturveckan här i Nykarleby, som kulminerade i den vida berömda Juthbacka-marknaden på fredag och lördag. Vi hann liksom inte riktigt med i år, jag tycker inte jag deltog i någonting alls... Tidsbrist och det trista vädret med småregnande hela tiden gjorde också sitt till. 

Alleria var i alla fall med på Barnens Dag vid Kuddnäs tillsammans med mommo och moffa, och det var tydligen hellyckat enligt de glada rapporter som jag fick sen :)  Käpphästhoppning var visst roligt, men ganska svårt när man har korta ben...


Alleria hade med sin egen häst Lilla Gubben (och Herr Nilsson fick också hänga med). 



Det fanns också en alldeles riktig häst som man fick rida på och jag har aldrig förr sett henne så avslappnad på hästryggen. Allerias beskrivning av upplevelsen: "ja skrek ingenting alls mamma. Int fast hästen fnös å int orka gå mera heller".


Vi gick nog ner till stan en sväng på torsdagskvällens Kulturnatt också, men pga. det eviga regnandet fick systemkameran stanna hemma så det blev bara några suddiga mobilbilder. Genomvåta blev vi också, speciellt A som glömde att hon inte hade gummistövlarna på och hoppade i en 10 cm djup vattenpöl...

Bäst var brandkårens uppvisning av bilar och maskiner på Bankgatan, och den lilla karusellen på torget.



Själv tyckte jag mycket om drop-in-vigslarna som ordnades i kyrkan, och önskade att jag haft tid att stanna på fler. Hela kyrkan var för det mesta fylld med folk och jag tyckte stämningen var riktigt högtidlig :) Hela sex par gifte sig under kvällen!

18 augusti 2014

Ketchup och valeriana

Ja-a, den där berömda ketchupeffekten (först händer inget, sen kommer allt på en gång) börjar ta ut sin rätt och jag känner mig nog lite sliten. Under denna höst och de närmaste veckorna så har jag ett bröllop om mindre än två veckor med massor kvar att planera, jag har ett nytt jobb där jag gärna skulle prestera någon form av resultat, jag har ensam ansvar för både lämning och hämtning av Alleria vid dagmamman, äpplena mognar på sina grenar och det betyder att snart har vi fullt upp vid Dalbo Must med att musta alla äpplen och sen som lök på laxen tampas jag med mina gallbesvär (inte kul att ha sinnessjukt ont flera nätter per vecka, så nu blir det operation i slutet av september). 

Det är nästan så att jag ser fram emot vintern och att denna sjukt hektiska höst ska ta slut någon gång, haha! Även om jag vanligtvis älskar hösten och det mesta som händer (utom gallbesvären då) är riktigt roliga saker, så känner jag mig rätt stressad nu. Häromdagen hämtade jag faktiskt ut milt lugnande tabletter med Valeriana på apoteket och hoppas dessa ska kunna lugna ner mig lite (man ska inte underskatta placeboeffekten heller!). 

http://www.vitapost.se/bilder/artiklar/rogivande/dormiplant_2.jpg

Håhåjaja. Men dagens positiva är att A-kassan efter att jag varit helt utan inkomst under drygt 9 veckor äntligen godkänt min ansökan och betalat ut lite pengar för sommaren så nu kanske jag äntligen kan betala några räkningar också. Det kan man ju behöva göra ibland. Och snart behöver jag dem inte mera, så hejdå för den här gången papperskrångel!

14 augusti 2014

Det är dyrt med hösten

Samma visa varje år, första dagen med +12 grader på termometern får en att suckande börja rota i garderober och lådor för att hitta höst- och vinterkläderna...och sen förskräckt konstatera att 90% av allt man hittar är för smått. Några svordomar över att man inte handlade allt på fjolårets rea senare så är det bara att ge sig ut för att införskaffa nytt. Nu när Alleria ska vara hos dagmamman igen krävs ju dessutom dubbla uppsättningar av det mesta. Oh joy. 

En shoppingtur senare kom vi hem med detta; Nokian gummistövlar (vi ska inte ha några billiga plaststövlar, äkta gummi ska det vara - men varför måste de vara så tråkiga? Inga glada färger och figurer på dessa inte. A är besviken). Ett extra par regnbyxor (enda färgen som fanns kvar var rosa. A är glad). Tre par mössor (2,50 euro styck! Mamman är glad.), lite innekläder som var på rea och viktigast av allt, skalkläder från Kaxs. Jag har hört så mycket gott om dessa så nu ska de testas hemma hos oss. 


Det är bara att konstatera att jag fått ge mig i frågan om färger; jag försökte så fint styra in Alleria på den jättefina mörkblåa jackan med gult foder i. "Den här jackan var väl fin Alleria", försökte jag. Varpå hon lugnt svarade "men jag tror vi tar den här", och gick iväg med sin rosa jacka under armen. Jahopp. Men byxorna blev svarta i alla fall!

12 augusti 2014

Möhippa!

Förra helgen var det dags för både möhippa och svensexa för sambon och mig :) Eftersom jag avskyr överraskningar och inte känner mig speciellt lättlurad heller, så var det ganska väntat att något skulle hända den dagen men det hindrade ju inte mig från att vara pirrig och så nervös att jag nästan spydde! Inte för att jag oroade mig för egen skull, men natten före blev Alleria oförklarligt sjuk och spydde (de har alltid sån timing de små liven...), och jag blev naturligtvis genast sympatisjuk och tänkte förstås genast att vi kommer att få ställa in alltsammans...så när gänget väl kom mådde jag uruselt och orkade knappt stiga upp heller. 

Men, trots den usla starten så blev dagen bara bättre och bättre sen! Vi åkte till mina föräldrars hus och hade en jätterolig picknick i deras lusthus, Alleria var ovanligt dämpad då hon hade feber och sov sen flera gånger under dagen hos mormor. Då jag mådde så illa och regnet öste ner i omgångar under dagen, så skippade vi utomhus go-carten och satt bara och pratade gamla minnen samt hade chokladprovning - perfekt, så kunde även de med små bebisar vara med längre :) 

Dagens tema; World of Warcraft! (Jag spelade ganska intensivt i 6 år, en period av mitt liv som inte många av mina vänner känner till). Jag står i mitten i orange tröja. De fina tröjorna var handtryckta :)

När solen tittade fram igen åkte vi iväg för att spela frisbee-golf - jag hade ingen aning om att det fanns en sån bana i Jakobstad! Skoj och lagom utmanande :) Tror vi tillbringade mer tid i ruffen än på banan...men en bana fixade jag minsann på par (3 kast)! Då blir man såhär glad ;)



Sen åkte vi till sommarstugan där mina fina tjejer förberett med god mat, så vi grillade, gick i bastun tillsammans, gjorde ritualer från traditionell karelsk brudbastu och simmade nakna i fullmånens sken (det kändes som om vi var med i någon svensk Ingmar Bergman-film!). 
De av oss som inte hade småttingar sov sen över och eftersom vi drack högst måttligt vaknade vi pigga och glada på söndagsmorgonen (till skillnad från svensexe-gänget antar vi, haha!).




Är så glad att vi har så fina vänner som känner oss båda så väl och tog sig tiden att ordna en riktigt rolig dag för oss båda! Megastort tack till alla inblandade! ♥











5 augusti 2014

Åh mamma, så tjuuusig jag är!

Idag väntade ett spännande paket på oss i postlådan, det var klänningen som Alleria och jag tillsammans beställt för bröllopet (som närmar sig i expressfart, eek!). Hon fick förstås prova den meddetsamma och utbrast förtjust flera gånger "åh titta mamma, så tjuuuusig jag är"! Så det var ett lyckat köp kan vi konstatera :) 

Konstiga storlekar dock, vi mätte henne innan köpet och det enda som stämde för storleken 3 år var längden...runt bröstet och midjan var måttet hela 10 cm för stort! Inte vet jag om det faktiskt är så sorgligt att amerikanska små barn är så mycket tjockare eller om det var bara denna klänning som hade stora storlekar. Vi valde till slut en klänning för 2 år, och den visade sig sitta riktigt bra, tur det!

Jag hade gärna visat en bild på den förtjusta treåringen, men något får vi väl ändå hålla hemligt till bröllopet...det är dock denna klänning (från försäljarens hemsida):


med matchande hårband likadant som detta, dock i färgen lila:


För övrigt har nu vardagen kommit ikapp oss igen, sambons semester är slut och vi har påbörjat inskolningen hos ny-gamla dagmamman igen. Alleria är måttligt förtjust, men vi har bästa tänkbara utgångsläge då det endast finns ett annat barn (som dessutom är bekant sen tidigare) vid dagmamman just nu. Imorgon ska jag lämna henne några timmar för första gången, och jag hoppas så innerligt att det ska gå bra. Jag vill för allt i världen inte att vi ska ha det lika jobbigt som förra året även i år och tänker göra precis allt jag kan för att hon ska trivas bättre denna gång.